En vecka kvar

Det är en vecka kvar tills jag far från Piteå. Jag far inte enbart för att plugga. Utan för att upptäcka världen. Ta del av den. Utveckla och påverka både mig och världen. Och kanske, äntligen kunna lämna saker bakom mig. Jag vet inte hur lång tid det tar, dåliga vanor har det lättare att fastna än att hålla uppe med de goda vanorna.
Fast sånt är en träningssak. Det är bara omöjligt om man ger upp.

Dags för sängen.

Hisako från Moe Kare

My Letter to You

This letter contains the words I never spoke to you when you were there for me in my sorrow. I have had this letter for so long, I wanted to send it several times. Though I came to the conclusion to wield it openly so that you are able to read it, but never have to tell me that you have received it.

I'm sorry and Thank you.




(Pictures are from the manga "Cherry Juice" which I do not take credit for, only the words spoken within)


Vem är jag?

Det har jag undrat sen jag var liten och uppriktigt sagt, det vet jag fortfarande inte än. Fast det är lugnt! En människa ändrar sig hela tiden. För att man lär sig nytt om sig själv med tiden, med nya erfarenheter och nya möten. Vi blir ständigt utmanad av livet som finns inom oss. För det är inte vi som blir påverkade av det som sker omkring, förändringen sker inom oss. Och med tiden glömmer vi bort att se inom oss utan istället se det utåt för att "Jag" är en minoritet ute i samhället. "Jag" är mindre viktig än Vi, Oss och Dom.
Så hur gör man då för att inte uppslukas av andra? Börja med att titta på dig själv! Känn efter dig själv och släpp alla tankar på dom andra och vad dom anser och tycker. Ta tid för dig.

Och vem är jag?

Mari

25 år, en veteran när det gäller depression och leva i misär (psykiskt) men en total newbie när det gäller att leva livet. Försöker så gott jag kan iaf, älskar att spela tv och dator spel. Hur det är relaterat? Save files! Det var på tiden att jag började med en ny save file och "spel". Det var ungefär så det började, jag hade redan gått igenom allt i det gamla spelet och kom fram till slutet, antiklimax. Fanns inget mer att göra i den världen så jag blev nyfiken på vad som kom efter. Sagt och gjort, vi stoppar i det nya spelet som är efterföljaren av den första.
Och nu är jag på det kapitel där jag ska snart fara iväg och plugga i Västerås. Och vad kommer jag hitta där? Jag hoppas på en total hottie iaf... <-- Det stycket är enbart för humorn, jag är inte seriös där. Jag såg bara uppe i mitt huvud hur min chef skulle gapskratta åt det där (och säkert andra också) om jag valde att skriva det. Vilket jag gjorde.
Och söta, mjuka saker.
(Infogad bild tar jag inte credit för, den tillhör dess respektive ägare som jag inte kommer ihåg från vilken manga den tillhör. Så om det är någon som känner igen den så var god meddela mig så jag kan skriva det. Däremot tar jag credit för att ändra på bildtexten. För att det var vad jag tänkte när jag först såg den och kom då på detta)

Resterande kan ni få lära om mig allteftersom, eftersom även jag är under ständig utveckling.

Och kom ihåg, ni håller i en stjärna. Er egen nyckel till er själva.

Den jag håller i just nu är den till min lägenhet, den som min syster egentligen ska ha för att komma in till mitt hem.
Så hon är utan nyckel... Ingen fara det heller, hon kommer väl ringa när hon upptäcker det nere vid porten...

God Jul på er!

Ps: Yes... I want it...

Välkommen till min nya blogg!


RSS 2.0